Ersättning till friskolor – rättvisa villkor, finns det? (Bidrag på lika villkor I)

I början av året lyfte jag en fråga in Barn- och Ungdomsnämnden: friskolornas ekonomiska ersättning.

Vi fick nämligen en utomordentlig redovisning av kostnaden för våra kommunala elever, fördelat på kostnadsslag: Pedagoger, assistenter, fortbildning, läromedlen, elevvård, lokaler, måltider, skolskjutsar, ledning/administration och övrigt.

Men det fanns inte någon motsvarande uppställning för hur mycket av detta som vi sedan skickar i bidrag till de fristående enheterna, dvs i vad mån våra kostnader utgör grund för utbetalning av ersättning till friskolorna.

Eftersom Skolverket och Friskolornas riksförbund i en utredning rekommenderat att det skall finnas en sådan så yrkade jag att förvaltningen skulle få ett uppdrag att ta fram detta.

Nu hade vi på bordet en sådan uppställning, med en underbilaga som utgör grunden för fördelningen. Denna underbilaga fanns i två versioner, en som var förvaltningens förslag, och som gick på samma principer som tidigare år, och en som var justerad på vissa kostnader utifrån friskolornas synpunkter.

Förvaltningen och de fristående enheterna har nämligen under året träffats för att tillsammans försöka komma fram till ett förslag på avtal och regler för hur ersättning skall beräknas, vad som skall gälla när en förskola under- respektiva överproducerar omsorgstimmar. Vid dessa genomgångar har man också i detalj gått igenom denna lista på kostnader och vilka som skall ligga till grund för ersättning till friskolorna och vilka inte skall göra det.

Kortfattat kan man säga att förvaltningens linje har varit att vissa kostnader är s.k. overheadkostnader, och med argumentet att friskolorna inte har denna overhead så skall de inte heller ha ersättning baserat på kommunens overhead. Som exempel kan nämnas: BUF:s centrala kansli med kringkostnader, Utbildning för lärarpersonal för användning av webb-baserat verktyg för kommunikation mellan hem och skola. Medlemsavgift till företagshälsovården. Centrala IT-tekniker som sköter support och helpdesk, samt centrala databaser, nät och servrar.

Men på vissa av dessa har friskolorna anmärkt att de visst har dessa kostnader. Dessutom menar jag att det faktum att de inte har en viss kostnad för en viss funktion inte utgör skäl till att neka dem möjligheten att ha denna funktion. Får de inte motsvarande bidrag kan de ju inte heller införa denna funktion.

Det blev votering i denna fråga, och MarkAlliansen vann den, och eftersom Markbygdspartiet inte var närvarande så vann vi utan deras hjälp. (Men jag är övertygad om att de röstat med oss om de varit med).

Totalt lyfte vi tillbaka motsvarande ca 9 Mkr till kostnadsunderlaget, dvs minskade overheaden med motsvarande. Detta skall sedan divideras med det totala antalet elever i kommunens skolor för att därmed får fram beloppet per elev till friskolorna.

Enligt förvaltningen rör det sig om ca 230.000 kronor, så det är inge jättepengar i förhållande till vår budget som ju är mer än 450 Miljoner kronor i år.

Men det är svåra frågor detta. Och hur man än gör så blir det ändå fel. T.ex har vi i kommunstyrelsen i år beslutat att alla overhead vad gäller mat, lokaler, städ, och IT inte skall belasta nämnderna, utan Teknik- och servicenämnden får ersättning i sin ram direkt av Kommunfullmäktige. Men detta gör att underlaget i BUN för uträkning av ersättningen till friskolorna minskas med motsvarande belopp. Dvs de får inte ersättning för overhead, och det är självklart så att när de köper mat från t.ex ICA Buffe så får de betala ICA:s overhead. Dvs de borde få del av det beloppet också.

Ett ännu tydligare exempel: I overheaden för IT ligger kostnaderna för skolornas internet, epost, och MSOfficepaket. Det betyder att friskolorna gått miste om denna del i sin ersättning, vilken de rätterligen borde fått.

Jag tycker därför att vi skall försöka få fram ett annat sätt att räkna ut bidragen till friskolorna. Varför inte genom en s.k. skolpeng som följer barnet, och går till den skola som barnet väljer. Skolpengen skulle kunna justeras utifrån skolans s.k. SALSA-värde. Det skulle betyda mer pengar till en skola med föräldrar med låg utbildningsnivå, eller med många invandrarföräldrar.

Det är något vi kan titta på nu när vi skall omstrukturera vår skolorganisation. Och en viktig del då är att göra studiebesök hos andra kommuner för att studera vilka vägar de valt. Att sitta på sin egen kammare och hitta på lösningar tar tid, och det är risk för att man går fel. Bättre att lära av de goda exemplen som finns, och ta varning av de dåliga.